Blogg

17. jul, 2015

Dagens bild är en tistel, tagen i ett område som heter El Torcal och ligger strax norr om Malaga i Spanien. Sedan förra inlägget har jag med familj varit på två veckors semester. En vecka åkte vi runt och besökte olika städer, byar, sevärdheter och en vecka låg vi stilla i Benalmadena och bara solade och badade.  Förra sommaren fick jag inte vistas i solen pga cellgifterna som kan ge hemska utslag/märken på kroppen, så den här sommaren känns det extra skönt att få sola lite.    

När jag bokade resan tidigt i våras rådfrågade jag flera olika läkare på Bmt om eventuella risker med att åka iväg, eftersom mitt immunförsvar inte är på topp.
Alla var överens om att det är en ökad risk med att åka, men att det skulle gå bra om jag undvek de vanliga ”fällorna”.
Flyget ner fungerade bra, inga förkylda människor i närheten. Enligt undersökning så är flygplanens ventilations system väldigt bra och sprider inte mer sjukdom än på något annat välbesökt ställe, t.ex en biograf. Har man otur så kan man bli smittad var man än befinner sig. Jag hade i alla fall laddat upp med spritservetter och höll händerna rena under hela resan/vistelsen.

Att bada i poolen var inte att tänka på, alldeles för stor risk trots klor. Havet fungerade däremot alldeles utmärkt, likaså de sjöar vi besökte i Spaniens inland. Fantastiska ”bergs sjöar” med turkost klart vatten.

Maten skulle vara vällagad och upphettad ordentligt, det var heller inga problem. Sallad var jag tvungen att undvika, det var tråkigt eftersom grönsaker i Spanien är så fantastiskt goda, men jag vågade absolut inte ta några risker. På frukost bufféerna fanns alltid olika kalla skinkor, diverse olika inläggningar, grönsaker m.m dessa vågade jag mig inte på, frukosten bestod utav stekt ägg, bacon, fralla med marmelad o ost, inte fy skam det heller.  

Alla frukter med skal kunde jag äta, bananer, apelsiner och melon. Vilken skillnad i smak, så goda!

Isbitar till dricka/drinken pratas det mycket om när man ska ut och resa, vilket vatten är de gjorda utav? Jag hade därför gjort en lapp med en ”google” översättning till spanska om att jag var känslig för bakterier, att isen skulle vara ifrån flaskvatten, maten välkokt o.s.v. Den lappen fick jag användning för den andra dagen vid ett cafee i Torremolinos. Jag beställde iskaffe och trodde den skulle komma med isbitar i, som jag kunde slänga bort, men till min förvåning serverades den som en ”ice slush”. Jag vågade inte dricka den utan att fråga var vattnet kom ifrån och då fick jag användning för min google översatta lapp.  Killen i caféet läste lappen och sa oj, oj, oj, och förstod vad jag skrivit. Han förklarade att de filtrerar kranvattnet för att kunna göra den här ”issörjan” och han vågade naturligtvis inte garantera att det inte skulle finnas bakterier där. Han ville ge mig pengarna tillbaka, men det tyckte jag inte var ok, det är mitt ansvar att ta reda på vad jag beställer, han fick behålla pengarna och jag fick en espresso istället.
Någon dag senare i byn Ronda fick jag användning för min lapp igen vad det gällde isbitar och då lärde jag mig att isen de flesta ställen använder är fabrikstillverkad, i och med det så är vattnet kontrollerat. Dessa påsar med is kan man också köpa i affärerna i Spanien. Isbitarna är stora och har en speciell form, så när sådana isbitar fanns i drickan så visste jag att det var ok. Så då var det ”problemet” löst.  

Jag var allt lite orolig innan vi åkte hur allt skulle fungera. Jag bunkrade upp med lite olika sorters antibiotika och magmedicin som Bmt tyckte jag kunde ta med mig och så vaccinerade jag mig mot hepatit med Twinrix. Två sprutor med mer än en månads mellanrum. Ytterligare en spruta inom ett år ger livslångt skydd, så den ska jag ta så småningom. 
Skulle jag få feber därnere så skulle jag direkt kontakta sjukhuset. Att befinna sig på ett spanskt sjukhus är en risk i sig, eftersom de har en helt annan bakterieflora än vi, den är mycket ”starkare”. Skulle det blivit så, så hade Bmt behövt ”scanna” av mig när jag kom hem för att se vilka bakterier jag hade fått i mig och sedan behandlat dessa. Det var lite nervöst som sagt innan vi åkte, men väl därnere så gick allting väldigt bra.

Natten till onsdag kom vi tillbaka och idag var det dags för ett besök hos Bmt. Det blev blodtappning , fyra deciliter och sista sprutan utav Difteri. Nu tror jag att vaccinations programmet är klart.
Pratade med läkaren återigen om mina ögon som fortfarande är helt kass. Som jag berättat tidigare så är det fortfarande så att ögonen fungerar hyfsat på förmiddagen men runt ett, två tiden så börjar allt bli suddigare och suddigare. Inga glasögon i världen kan hjälpa mot det.
Läkaren har ingen aning om vad detta kan bero på. Den tredje augusti ska jag till ögon specialisten på Sahlgrenska hoppas hon kan reda ut det här. Jag fortsätter min arbetsträning igen den 27 Juli och hur det ska gå vet jag inte, jag blir ju alldeles virrig när jag inte ser ordentligt och huvudvärken kommer som ett brev på posten.

Idag tog läkaren bort en utav mina mediciner, Flukonazol – mot svampinfektioner, skönt att bli av med ett ”piller”.
Inga andra sänkningar idag allt ska vara kvar tills ögonläkaren har sagt sitt.

Värdena var toppen idag.

HB 137 ( upp 11 )
LPK 3.4 ( upp 0.2 )
TPK 105 ( upp 3 )
Neutrofila 2.0 ( - )

Tryck 110/70.  

Nästa besök och inlägg blir torsdagen den 6 Augusti, till dess önskar jag Er alla härliga dagar och hoppas slutet utav Juli kan bjuda på lite mer värme.