4. feb, 2014

Tisdag 04 Februari. DAG NOLL :)

Tack alla som skriver och peppar, ni är underbara.
Varje gång en kommentar läggs så förutom att jag ser den på bloggen så får jag mail också.

Jag missar ingenting ifrån Er  Hjärta

En första uppdatering utav dagen kommer här.

Kl 03.30 inatt var första gången sedan jag lades in som jag var fri ifrån min droppställning (hang around). Skönt att kunna vända sig som man vill i sängen. Lyckan varade 3.5 timmar, Kl 06.00 var det dags för ett nytt vätskedropp. 
Jag somnade gott om, helt ovetandes att jag plötsligt skulle bli väckt helt abrupt 07.00. Jag hörde mig själv skrika till, samtidigt som alla lampor i HELA rummet slogs på,,,det går inte ens att räkna hur mycket "lumen" det blev samtidigt, men absolut så det räcker till en timmes ljusterapi......
Jag gömde mig under täcket och förväntade mig att en sköterska skulle komma in och att det var hennes sätt att väcka patienter :(, men Nej! ingen kom....Jag ringde på klockan. Sköterskan dök upp, och jag undrade varför ljuset tändes 07.00???
Jaha det, sa hon, - Sahlgrenska testar sina reservaggregat varje tisdag kl 07.00...och så var det med det. Men kl 0700 ??. Ja det finns säkert någon förklaring på det.

Nåja jag somnade om och blev inte väckt förrän 08.00 för dagens prover.

Dusch  8.30
Frukost 9.00 - Alla mediciner
Nytt Sandimun i dropp 10.00.

Gårdagens tre sandimun behandlingar har gjort mig röd i ansiktet idag, en vanlig biverkan.
Ser ut som när man solat första soldagen och glömt smörja sig.

En annan "rolig" biverkan fick jag känna av igår när jag lagt mig sängen för att sova och slappnat av, då upptäcker jag att jag "vibrerar" på något konstigt sätt, till och ifrån mellan andetagen. Nej! tänker jag, det måste vara sängen som har någon sorts liten vibrations inställning som jag kommit åt, (tänker på alla patienter som är liggandes länge, då är ju vibration säkert bra för blodomloppet).
Det var svårt att känna om det faktiskt var jag eller sängen :), jag ringde på sköterskan och frågade försynt om den här sängen har någon vibration?? Hon såg förvånad ut, tittade lite på sängen och sa - Nej inte mig veteligen. Hon gick sin väg och mina vibrationer fortsatte. Till slut tittade jag själv under sängen och på alla knappar, men kunde inte hitta något som skulle kunna visa på vibrationsinställning. Till slut fick jag prata med sjuksköterskan som lugnade mig med att det var Sandimunet som jag fått så mycket utav under dagen som kan ge en sådan biverkan och med det beskedet somnade jag lugnt. 
( men det var läskigt att vara så darrig, inne i kroppen ). 

Nu är kl 12.00, gubben har kommit och vi väntar med spänning på donator cellerna.
Fick reda på att de lyckats "klämma" ur honom 9 miljoner celler/kg kroppsvikt. Jag kommer att få 6 miljoner celler/kg kroppsvikt. Så vi har till godo 3 miljoner celler/kg kroppsvikt  som fryses in och kan komma till användning senare.

Fortsättning följer...... 
Nu kommer mer info om den här dagen.

Kl 13.00 började min pre-medicinering, påse med kortison, påse med tavigyl, den vanliga vätskepåsen. När kortisonen och tavigylen droppat slut, kunde man hämta cellerna.
kl 13.28 sattes cellerna i min venport, och droppade sakta men säkert. Tillsammans med cellerna droppades också ett slags sköljmedel, dessa två slangar möttes i en "korsning" , "sköjlmedlet" skulle göra det lättare för cellerna att droppa in.

Kl 13.58 var cellpåsen tom, nu skulle sköterskan bara skölja ur den två gånger så att vi skulle få med allihop,,många många miljoner celler :)

Det kändes väldigt högtidligt när de kom med donatorns celler, och lite som en ny födelsedag. ( Jag ska skriva och tacka honom, via det tyska registret ) 

Jag har ännu inte fått några första reaktioner, en del kan få frossa eller feber men inget sådant har jag kännt.
Det som händer nu är att de nya cellerna ska vinna mark, och under de närmaste 14 - 20 dagarna kommer alltså biverkningar pga det kriget. Först går värderna i botten, och när de gör det så blir det sår i munnen, halsen, matstrupen, magen och tarmen. Här gäller det nu att jag inte drar på mig någon infektion (oftast vanligast att du får något ifrån dig själv) ?
Men som all personal här säger, "vi tar en dag i taget".

KL 15.30 var det dags för en vätske vikt, man får mycket dropp hela tiden....Vågen stannade på hela 90.5 kg !!! 5 kg vätska ska ut, minst. De satte in vätskedrivande och vips på 2timmar lyckades jag klämma ut 2.8 liter. Inte bra för lungor och hjärta att ha för mycket vatten i kroppen.

Nu har jag avslutat min middag, ska snart gå och duscha.

Det har varit en väldigt speciell dag idag. Det har varit många år jag har undrat hur den här dagen skulle bli.
Tiden med cellgifter, sjukhusvistelsen och själva transplantationen.
Nu vet jag att hitills har allt gått så bra det bara kunnat, och jag tar "en dag i taget".

Det finns en liten ängel som vakar över mig :)

Ha nu en bra tisdagskväll!  Vad jag ska göra vet ni väl vid det här laget, det blir Farmen och några avsnitt "Breaking Bad".  Cool