6. mar, 2014

6 Mars. Dag +30. Fragminet ger "fina" märken.

Tisdagen här hemma var en riktigt långtråkig dag,  jag låg i soffan, jag satt i fåtöljen, fram och tillbaka hela dagen, timmarna släpade sig fram. Känslan av att inte kunna ta tag i något är frustrerande, hjärnan funkar inte och kroppen släpar sig fram. Läkaren säger till mig att det är helt normalt att man inte kan tänka riktigt och bara vila hela dagarna, det är bara en månad sedan jag fick mina celler, så jag ska inte förvänta mig något annat.
Inners inne förstår jag det också, men med den typen utav människa som jag är som aldrig sitter still  blir det svårt att acceptera.

Onsdagen var bättre, efter frukost gick jag och hämtade tidningen, vilade lite efter det och sen tro det eller ej plockade jag ur och i diskmaskinen. Kändes väldigt bra att sätta händerna i något, men sen var det stopp och det blev vila resten utav dagen.  

Fragminsprutorna som ska lösa min propp ska jag ta i minst tre månader till, man tar dom i magen och för varje stick blir det ett blåmärke eller en svart prick. I tisdags lyckade jag sätta sprutan rätt i en åder och eftersom fragminet löser upp blodet resulterade det i ett jätteblåmärke, ser ut som jag fått en hästspark.

Idag hade jag beställt taxi till 10.15 (kl 11 skulle jag vara på BMT) och bilen kom punktligt. 
När de tar prover på mig används den Portacat (dosa under huden) som jag har, det är verkligen väldigt smidigt, inga stick i armarna. Sköterskan satte nålen som vanligt, tog proverna och lät nålen vara kvar till efter läkarbesöket, om nu läkaren kommer på något ytterligare så är nålen på plats.
När jag var klar ringde jag efter taxi, och den här gången hade jag inte sådan tur som i måndags utan idag fick jag vänta en timme, puhhh.
Jag satt i entrén en bit ifrån där andra väntar på transport och folk i cafét.  Jag uppmärksammade en man som helt plötsligt började hosta, nysa och fräsa sig i en TYG-näsduk! Sådan man hade förr. Usch usch… Jag är väldigt känslig för sådant nu och tycker bacillerna bara ”hoppar” på mig, så jag gick ut istället och väntade, men det fungerade bara i tre minuter sen fick jag gå in och sätta mig igen.

Väl hemma igen så kom tröttheten över mig  men innan vilan försökte jag äta lite och det blev en knapp deciliter pasta med köttfärssås.  När det var klart la jag mig äntligen i soffan, så skönt nu skulle jag sova, men Nej,,,,Jag kände något som rev mig lite på min vänstra sida, tittade under T-shirten och då sitter nålen väl plåstrad KVAR i min Portacat, Puhhh.
Det som är viktigt efter sköterskan tagit prover är att den sköljs ordentligt med koksalt. Jag ringde upp till BMT och jodå hon hade sköljt och vi kom överens om att jag kunde dra ut den själv. Det är lite svårt att dra den själv eftersom nålen sitter hårt i dosan och man måste hålla emot dosan samtidigt som man drar nålen, så jag ringde efter min gubbe som hade möjlighet att komma hem. Han har arbetat många år med sjukvård inom det militära så han har inga problem med nålar etc..
Det var skönt att slippa åka en extra sväng till BMT.  

I måndags lämnade jag ett Chimerism prov, med det  mäter man antalet donatorceller och antalet egna celler i mitt blod, det tar en vecka att få svar på, så idag fanns inget men nästa tisdag ska jag tillbaka och då hoppas jag det är klart.

Proverna idag var både upp och ner, helt normalt.

HB 100 (ner 0,4)
Vita 4,3 (upp 0,1)
Trombocyter 108 (ner 0,20)

Njurvärdet har jag fått ner de här dagarna genom att dricka två liter om dagen minst. I måndags var det 104 och idag 90, så det var bra. I gengäld har de höjt kvällsdosen på sandimunet (motar frånstötning) till samma som morgondosen så nu tar jag 175gr 2 ggr/dag, får se vad njurarna säger om det till tisdag.
Min sänka har sjunkit till 35 ifrån 79 på en vecka så det är också jättebra, tyder på att inflammationen är på väg tillbaka.

Värken i axeln och huvudet finns kvar och det blir mer och mer tydligt att det är en nervskada som röntgenläkaren orsakade. Min läkare förstod vilken nerv det är frågan om och sa namnet, men inte en chans att jag kommer ihåg det. Hon frågade om jag ville ha smärtstillande mot nervskada, en typ nervmedicin, men jag tackade nej, nervmedicin känns inte bra så jag avvaktar ett tag.  

Nästa besök är på tisdag nästa vecka och då kommer en ny rapport ifrån mig, till dess får ni ha det så bra och hoppas att solen tittar fram i helgen som utlovat.
Tack alla som stöttar och peppar på olika sätt det ger verkligen energi, och många glädjetårar över hur fantastiska ni är.

Nu blir det Farmen och Antikrundan. Trevlig Torsdag kväll!