21. mar, 2014

21 Mars. Dag +45. Första gången peruken används.

Onsdag och Torsdag var två vanliga dagar, hände inte så mycket, förutom att jag i Onsdags gjorde ett litet framsteg, jag lyckades köra bil !  Sonen behövde skjuts till busshållplatsen det är ingen längre sträcka ca 600 m, men vad skönt det kändes att hjärnan fungerade och jag hade koll den lilla biten.
Jag tror det är svårt för gemene man att förstå när jag beskrivit att jag är hjärntrött och att hjärnan inte fungerar, men det är verkligen så. Hjärnan är inställd på ”överlevnad” och kan inte tänka på vanliga saker som vi människor gör till vardags. Hjärnan vill bara vila, vara avstängd och ha mat, men maten är bra om någon kan servera, för att själv plocka fram fungerar inte.
Detta har släppt väldigt mycket på mig den senaste veckan och det känns så skönt, men fortfarande är hjärnan lite instabil, jag märker när jag pratar att det kan komma ord som jag inte tänkt säga, orden bara kommer,  märkligt ??        

Igår kom dottern hem och ska stanna över helgen. Vi bestämde att efter mitt besök på Sahlgrenska idag så ska vi försöka åka iväg och gå lite i affärer.
Så efter lunch när jag var tillbaka, tog jag på mig peruken för första gången och vi åkte iväg.  Butikerna ligger samlat inom ett område där du går utomhus mellan affärerna och där finns gott om bänkar att sitta på när benen inte orkar mer.
Det kändes till en början väldigt konstigt att ha peruk, men när jag så småningom varit inne i några butiker och märker att ingen tittar speciellt på håret, så slappnade jag av.
Vi gick inte i så många affärer eftersom jag blev väldigt snabbt trött, men jag kunde vila några gånger mellan butikerna så vi klarade ”rundan” och åkte sen hem. Det var roligt att komma ”ut” lite grann och jag tycker att jag får energi utav det också.

Provsvaren idag var återigen svajiga.

HB 85 (ner5)
Vita 3.1 (ner 0,3)
Trombocyter 123 (upp 10) !

Eventuellt måste jag få blod på tisdag nästa vecka gränsen är HB 80, men vi får se, kanske det kan hämta sig under helgen??

Njurvärdena har stigit till högsta hittills, 116. Läkaren menar att det fortfarande inte är akut men att de måste hela tiden kontrollera koncentrationen utav Sandimunet. Trots det höga njurvärdet kunde jag inte ligga kvar på Sandimun 150mg x 2, utan de var tvungna att höja till 175mg x 2, så nästa vecka får vi se vad njurarna har att säga om det.
Risken med att ha för lågt Sandimun är att jag kan råka ut för en akut GVH vilken kan vara livshotande och det vill jag inte,,så det är en balans hela tiden.

Mitt CRP (sänka) hade äntligen gått ner till normalvärde 4, Bra !

På tisdag nästa vecka är det besök hos BMT, då kommer mitt inlägg.

Ikväll blir det ”vågrätt” läge i soffan och streaming utav någon film.

Ha en god fredagkväll och en riktigt trevlig Helg !